Smarta genvägar

1. Parallell utveckling – snabbare till marknaden

I många fall är det bråttom när man ska ta fram nya produkter, tjänster eller koncept. När man fått en bra idé kan man vara ganska säker på att det inte dröjer länge förrän någon annan fått samma idé. Det gäller alltså att vara snabb från idé till färdig produkt. Man brukar säga att varje tjänst eller produkt har ett möjlighetsfönster (opportunity window) som tenderar att bli allt kortare med varje ny produktgeneration. 

För att lyckas med en snabb utveckling måste man göra många saker samtidigt. I ett utvecklingsflöde sker mycket parallellt snarare än sekventiellt. När man har sin idé på pappret och som en tydlig vision inne i huvudet, måste man göra ett flödesschema där man ritar in de olika steg som idén måste igenom fram till ett förverkligande. Ofta består ju en affärsidé av både produkter och tjänster som tillsammans innebär en tydlig nytta för den tilltänkta kunden. 

I stället för att göra de olika sakerna sekventiellt bör du fundera på hur du kan korta ner hela processtiden genom att göra flera saker samtidigt. Man kan inte göra allt färdigt innan man börjar skaffa kunder =”tala” om att man finns. Från det att man visar att man finns till dess att man blir uppmärksammad och får sina första kunder tar det alltid en viss tid. Är man helt ny som företagare och har ett helt nytt koncept att marknadsföra tar det tid att få referenskunder och ett förtroende på en större marknad. Ju mera komplicerade produkter och tjänster man säljer desto längre insäljningstid får man 
räkna med. Det innebär att man måste börja marknadsföra sig tidigt om man snabbt vill ha sina första kunder, vilket erfarenhetsmässigt är en mycket viktig överlevnadsfaktor. 
Man kan alltså inte jobba sekventiellt med alla olika saker som en företagsstart innebär, utan mycket måste göras parallellt för att man vid öppningsdags ska ha allt på plats – inklusive 
sina första kunder! 

2. Hur man skapar den idealiska tjänsten tillsammans med kunden

- Serviceavtal -

Om elföretaget som ville bli underhållsföretag – ett exempel på smart marknadsföring

Antag att du vill skaffa dig en ny, stor kund. Som är viktig, dels därför att det handlar om 
stora pengar, dels därför att det blir ett viktigt referensobjekt. En av dina viktigaste konkurrenter har i dag det avtal med kunden som du vill ta över. 
Utgångspunkt: du måste vara listigare än din konkurrent som har betydligt större muskler.

Hur gör du?

FÖRSLAG: Du gör en skiss på hur du tror att din potentiella kund vill att ett serviceavtal ska se ut. Bara på ett ungefär. Hur ska du då få reda på mera exakt hur kunden vill ha det? Det finns bara en som 
kan ge dig svaret: kunden själv! Alltså får du ringa upp din kund och lägga upp snacket enligt följande:

”Hej jag heter Anders och är på en utbildning som handlar om serviceavtal. Jag undrar om jag kan få ställa några frågor till dig? Jag antar att du är van att upphandla servicetjänster och 
tänkte få lite synpunkter på ett avtal av dig. Är det OK? Bra! Om du tänker på det avtal du har idag, vilka tre punkter skulle du säga är viktigast vad gäller innehållet för dig? Vilken typ av 
garantier finns inskrivna i det avtal du har idag? Jag menar t.ex. vilken kompensation får du om leverantören inte lever upp till avtalets innehåll?

Händer det ofta att du upplever att din nuvarande leverantör inte lever upp till avtalets innehåll?”

Svar: …………………………………………………………………………………………………………..…..

Om du fick önska dig helt fritt, vilka kompletteringar skulle du vilja ha i avtalet vad gäller 
t.ex. garantier?”

Svar:………………………………………………………………….………………………………………………………………

När resonemanget är klart ber du att få mailadress eller fax till den du pratat med hos din 
möjliga kund. Be att få skicka över det utkast till serviceavtal, som du skriver baserat på din telefonintervju. När du en dag senare faxar över utkastet, ber du att få höra av dig dagen därpå för att stämma av om du uppfattat allt rätt.

När ni stämt av så att ni är överens om avtalet och du tycker att det känns OK att skriva detta avtal på riktigt, skriver du ut det som ett riktigt avtalsförslag och postar till den du pratat med och erbjuder avtalet på riktigt. Ring också och tacka för hjälpen och berätta att ett avtalsförslag är på väg, som stämmer med det ni inhämtat under er kurs! Nog tror jag att din potentiella kund funderar på att byta leverantör, här har han ju sitt önskeavtal klart för underskrift!

Skulle du med ditt företag kunna göra något liknande? Hur skulle det se ut i så fall? Vem skulle du kontakta och vad skulle du erbjuda? 
………………………………………………………………………………………….………………………………………………

3.Design för kunden – customizing 

När man, som du, är på väg att utveckla en idé till ett nytt företag eller en ny verksamhet i ett befintligt företag, är det lätt att man blir blind i sin ”passion” för idén. Risken är då ganska 
stor att man designar något för sig själv och inte för kunderna. Ett gott råd är då att tidigt ta in några kloka representanter för de potentiella kunderna i 
utvecklingsarbetet.

Säkerligen känner du sedan tidigare några personer som kan vara ditt bollplank när du konkretiserar och förpackar din idé till ett färdigt kunderbjudande. 
Be dessa att ställa upp och – till att börja med – lyssna på din presentation av din idé!

Det kan ju vara så att det finns kundsynpunkter som du inte har en aning om, som skulle 
kunna kosta dig framgången vid lanseringen. Kanske finns det delar i ditt erbjudande som inte uppskattas av kunderna, samtidigt som det kanske finns vissa ”kundnyttor” som man är 
beredd att betala för, som du helt förbisett. Om det finns specifika krav från kundgruppen är det givetvis enklast att ha med dem genom 
hela utvecklingsprocessen. Det blir alltid dyrare att sent i processen börja ändra och modifiera.

Exemplet med sedelräknarna 
En kort historia: Två grabbar uppfann en sedelräknare för banker. De hade själva utvecklat 
tekniken som var mycket fiffig, men de hade inte råd att bygga en fullskalig prototyp. De fick då ett gott råd att försöka hitta en kontakt hos någon av bankerna, som de ville ha som kund. 
De fick via känningar kontakt med en utvecklingsansvarig för en av de stora bankerna. Hon blev mycket intresserad av deras idé och de skrev ett samarbetsavtal med en avsiktsförklaring.

Under förutsättning att grabbarna fick fram sedelräknare som uppfyllde vissa kvalitetskrav förband sig banken att köpa in 100 enheter till sina kontor. I avtalet ingick också önskemål 
från banken om hur räknarna skulle se ut och vilka yttermått de skulle ha för att passa in i kassasystemen. Tack vare denna uppläggning med en första kund som partner undvek 
grabbarna att göra en dyr prototyp som inte hade passat in i kassasystemen. De ”hade tur”! 

När det gäller din idé som du är på väg att lansera vill jag att du tänker igenom följande:

1. Vilka är dina målgrupper? 

…………………………..……………………………………………………………………………………… 

…………………………..………………………………………………………………………………………

2. Vilka ur målgruppen skulle du kunna ha som bollplank i utvecklingsprocessen? 

…………………………..……………………………………………………………………………………… 

…………………………..………………………………………………………………………………………

3. Beskriv din idés fem viktigaste fördelar jämfört med konkurrerande alternativ! 

…………………………..……………………………………………………………………………………… 

…………………………..………………………………………………………………………………………

4. Be dina bollplank att rangordna dessa fem konkurrensfördelar! 

…………………………..……………………………………………………………………………………… 

…………………………..………………………………………………………………………………………

5. Fundera på hur du ännu tydligare kan framhålla dessa fördelar vid lanseringen! 

…………………………..……………………………………………………………………………………… 

…………………………..………………………………………………………………………………………

6. Fanns det några fördelar i din ide´ som dina bollplank inte observerat? 
Fråga dem i så fall rakt på sak. Betyder dessa fördelar ingenting vid ert val av 
leverantör? Är svaret nej kan du säkerligen – utan risk – tona ner dessa 
produktegenskaper och spara en del utvecklingsinsatser. 

…………………………..……………………………………………………………………………………… 

…………………………..……………………………………………………………………………………… 

…………………………..……………………………………………………………………………………… 

…………………………..………………………………………………………………………………………

4. Kreativ finansiering (kundfinansierad utveckling)

 

 

En gång i tiden, när man skrev aktiebolagslagen, så var idén att man genom att bilda bolag skulle kunna isolera och begränsa risktagningen. Aktiebolaget var en juridisk person i lagens 
mening och därmed skild från ägarnas privata ekonomi. Så fungerade lagen ända in på 70-talet. Om man satsade 50 tkr i aktiekapital så var detta den 
maximala förlust man normalt kunde göra. Numera är kreditgivarna mera krävande och ofta får den som startar ett bolag gå in med en 
privat borgen, vilket innebär att bolaget de facto inte är en självständig, juridisk person. Det finns alltså god anledning att fundera på hur man ska finansiera sitt blivande företag.

Jag ska här ta upp några väsentliga sidor av finansieringen och lite om hur man – med kreativitet – kan minska finansieringsbehovet och därmed den egna risken.

Den allra viktigaste resursen för den som startar ett företag är kunderna och den speciella kund som man absolut inte kan hoppa över är den första.

I stället för att starta med ett bidrag från någon myndighet ska man alltså sträva efter att ha några kunder. Det är betydligt bättre att bygga upp en ny verksamhet med finansiering från 
kunder än från statliga stödinrättningar. De senare kan visserligen vara bra hjälp i de tidiga utvecklingsstadierna, men de är bara tillfälliga. Kunder som gillar dig är den allra bästa 
förutsättningen för ditt nya företag!

Det är den första tiden efter start som är svårast att klara och den bästa draghjälpen är givetvis några starka och krävande kunder. De kan dels ge ett tillskott i kassan så att du inte behöver 
dränera din likviditet, dels ge dig kloka synpunkter som du har nytta av när du ska skaffa flera kunder.

Ska du vara riktigt smart ska du se till att dina första kunder är sådana som har inflytande på dina blivande kunder. Som du kan använda som referenser. Inom det marknadssegment som 
du tänker jobba ska du fundera på vilka de ledande företagen är. Finns där några som andra företag ser upp till? Då är det dem du ska försöka få bland dina första kunder!

Skriv kortfattat ner: 
Min affärsidé handlar om att leverera:……………………………………………………….. 
Min viktigaste konkurrensfaktor är: …………………………………………………………. 
Min målgrupp/mina potentiella kunder är: …………………………………………………… 
I denna målgrupp finns följande ”stjärnor”: …………………………………………………. 
Av dessa ”stjärnor” vill jag helst ha: ………………………………………..…som kund/kunder

Hur skulle du kunna realisera den tanken? Har du några tidigare kontakter med dessa ”drömkunder” som du skulle kunna ha nytta av för att börja sälja in dig?

Hos mina ”drömkunder” har jag följande kontakter/känner jag till följande personer:

Företag:………………………………………….Kontakt…………………………………. 
Företag:………………………………………….Kontakt…………………………………. 
Företag:………………………………………….Kontakt…………………………………. 
Jag ska, senast den ……………kontakta/ringa besöka ……………………………………. 
Jag ska, senast den ……………kontakta/ringa besöka ……………………………………. 
Jag ska, senast den ……………kontakta/ringa besöka …………………………………….

En bra målsättning är att försöka få betalt så tidigt som möjligt av de första kunderna. Eftersom man inte har färdiga produkter att leverera måste man skriva ett s.k. ”Letter of 
intent” – en avsiktsförklaring som är bindande. En sådan kan innehålla en text som: ”Under förutsättning att Nisses Mekaniska får fram sin garagedomkraft Bamse enligt bifogad 
kravspecifikation, förbinder vi oss att inom 12 månader köpa och betala 50 ex av dessa”.

Om du går till en bank eller annan kreditinrättning för att skaffa nödvändigt kapital under uppbyggnadsfasen och har ett sådant löfte från en kund om att köpa dina produkter/tjänster, 
får du betydligt bättre villkor än om du skulle säga att ”Jag har en bra affärsidé som handlar om att ta fram en lätthanterlig garagedomkraft”.

För att få en bättre likviditet i uppstartsfasen måste du försöka betala så sent som möjligt och få in dina pengar från kunder så snabbt som möjligt! Många nystartade företag är dåliga på att 
fakturera i tid. Som kund får man ofta stöta på om att bli fakturerad, vilket ju är helt galet. I stället borde du, som nyföretagare, försöka hitta avtalsformer som gör att du snabbare får in 
pengar. Det kan handla om att genom avtal med kunden få in den första delbetalningen tidigt.

5. Ekonomisk uthållighet (likviditet)

När man ska dra igång en ny verksamhet är det viktigt att bedöma av vilken ekonomisk uthållighet man har, d.v.s. hur länge man kan klara sig utan att få ett positivt kassaflöde. Vissa
verksamheter och vissa typer av produkter/tjänster kräver inte särskilt mycket investeringar och då är problemet inte så stort. I andra fall kan det vara en avsevärd investering som måste
göras innan det börja ticka in pengar och ännu längre innan det börjar fyllas på i kassan. För dig som entreprenör eller projektägare är det viktigt att först göra en kvalificerad
bedömning av hur stor uthållighet som kommer att behövas i ditt fall. Jag kan ta ett exempel där man gjorde en miss när man drog igång ett större projekt: ett nytt
färjerederi. Det var offentliga aktörer som stod bakom bildandet av ett bolag för att driva färjerederi mellan Sverige och Baltikum. Man reste ett aktiekapital på 2 miljoner kr i bolaget.
Därefter började man skaffa kontor, anställa folk och marknadsföra sin färjelinje som både omfattade gods- och passageraretrafik, samtidigt som man hyrde in ett lämpligt fartyg.

När man nu – alldeles för sent – gjorde en analys av bolagets ekonomiska uthållighet fann man att man bara hade några månader på sig att få halvfyllda färjeturer.
Annars skulle man snabbt hamna på obestånd och ha förbrukat halva aktiekapitalet. Man kunde konstatera att rederibolaget behövt minst 10 miljoner i aktiekapital.
Det är givetvis en lång process från att man börjar marknadsföra en ny färjelinje till dess att man fått privatpersoner och transportföretag att lägga om sina rutter.
Att göra en felkalkyl på den uthållighet som krävs vid en nyetablering är ett av de vanliga misstagen som lätt kan sluta i ekonomiska svårigheter och kanske rentav i en konkurs.
Det är därför en viktig del av den ekonomiska analys man bör göra före ett startbeslut: en någorlunda precis uppskattning av nödvändig ekonomisk uthållighet.

 

 

Om man då kommer fram till att med med givna förutsättningar inte klarar av uthållighetskravet, får man antingen avstå att trycka på startknappen eller försöka hitta andra 
sätt att ta sig igenom startfasen med ett mindre kapital. Hur kan man då göra?

Jag kan se ett antal handlingsalternativ för att förbättra ”oddsen”:

a. skaffa mera riskvilligt kapital genom att ta in en partner eller andra intressenter 
(= Öka den möjliga tiden mellan A och B i figuren)

b. minska kostnaderna i etableringsfasen genom effektivare utvecklingsarbete/inköp av 
tjänster eller material som kan vara delar i hela konceptet 
(= Minska amplituden på den gula kostnadsmassan)

c. skriv ett ”letter of intent” – ett avtal med några av de första, potentiella kunderna, där dessa förbinder sig att köpa in X st av din kommande produkt/tjänst, under 
förutsättning att …..osv. Detta borde underlätta bankkontakter och ge möjlighet till billigare lån p.g.a. högre säkerhet. 
(= Minska amplituden på den gula kostnadsmassan)

d. påskynda kassaflödet. Se till att snabbare få in de första betalningarna från kund så att utvecklingsarbetet till så stor del som möjligt blir kundfinansierat. Försöka att få förhandbetalning. (=”Tidigarelägg” den gröna intäktsmassan)

Hur ser kassaflödet ut i ditt projekt? 
Vilken ekonomisk uthållighet kräver ditt projekt?

Kritiska parametrar:

1. När får du betalt av din första kund? 
Min bedömning är att jag får betalt ca …. Månader efter start

2. Hur mycket har du lagt ner på utveckling och lansering innan du får betalt av din 
första kund? 
Jag har budgeterat utveckling och lansering till sammanlagt …………. Kr

3. Sammanfattningsvis: i ditt projekt har du behov av en ekonomiskt uthållighet enligt 
ovan på …… månader. Under dessa månader får det negativa kassaflödet sammanlagt 
vara höst……….. kronor.

Hur känns dessa siffror? Är de bekväma eller oroande? 
Om de är oroande ska du gå tillbaka och titta på mina råd för att öka den ekonomiska uthålligheten 
enligt punkterna a till d ovan. Fundera på: Vilken av dessa varianter, a – d tror du 
är mest framkomlig? Jag testar först variant ……….sedan variant …………….. 
Så här tänker jag göra:………………………………………………………………………. 
………………………………………………………………………………………………. 
……………………………………………………………………………………………….. 
………………………………………………………………………………………………. 
……………………………………………………………………………………………….. 
………………………………………………………………………………………………. 
………………………………………………………………………………………………..

6. Selektiv perception – att se det man vill

Ett par fina ord som säger att man ser det man vill se. Selektiv betyder att man väljer ut något och perception att man lägger märke till något.

Ett exempel: När du på hösten ska ut och plocka svamp försöker du att ställa in din ”sökare” på kantarellens gula färg. Lyckas du med det behöver du inte springa omkring och ”jaga” 
nerfallna björklöv, som ju har en annan gul nyans. Om du tror att din fru har en älskare som åker omkring i en gammal Amazon, kommer du att 
upptäcka hur många Amazoner det finns. Betydligt flera än du tänkt innan!

Om vi överför det här resonemanget till din affärsidé/ ditt projekt kan vi hitta flera tillämpningar av selektiv perception. Om du till exempel söker efter lösningen på ett visst 
problem och fokuserar på detta kommer du att ständigt se saker som har anknytning till detta.

På samma sätt är det med dina potentiella kunder: de letar efter en lösning på sitt problem, som just du kan leverera. Frågan är hur du bäst kan fånga deras ”perception” så att de 
upptäcker just din produkt/tjänst? Vi lever i ett ständigt informationsbrus och det är inte lätt att urskilja det betydelsefulla för varje individ eller företag.

För dig som marknadsförare av ditt nya företag och dess erbjudande För dig som nyföretagare gäller det att tydligt definiera dina potentiella målgrupper och vad 
det är du erbjuder dem. Du måste vara tydlig när du beskriver vad det är för nyttor du erbjuder och vad som är det unika i just ditt erbjudande. För varje målgrupp får du beskriva så tydligt 
som möjligt vad du tror är viktigast för just den gruppen. Sannolikt är det sedan så att du känner flera personer i varje målgrupp sedan tidigare. Eller hur? Vad vore då klokare än att 
utnyttja dessa personer som bollplank. Beskriv din idé för en representant för dina potentiella kunder och be om en nyttig återkoppling. Förstod mottagaren vad det är du erbjuder? Kan du 
få några förslag på hur du kan bli tydligare? Om du tittar på dina konkurrenters erbjudanden i annonser, broschyrer och hemsidor: Hur ser ditt erbjudande ut jämfört med dem? Är det lätt för en möjlig kund att se på vad sätt ditt erbjudande skiljer sig från andra?

Att öka perceptionen genom att använda inarbetade symboler 
Om dina potentiella kunder redan finns organiserade på något sätt i intresseorganisationer 
eller föreningar, bör du fundera på om detta går att utnyttja. Antag t.ex. att en för dig viktig målgrupp har en intresseorganisation. Om du på något sätt kan använda denna organisation 
för att öka målgruppens intresse för ditt erbjudande vore mycket vunnit. Om t.ex. en lantbrukare får ett brev från LRF så är det troligt att han läser det mera ingående än om det 
stod Bengtsson Consulting på kuvertet. Om du har lantbrukare som viktig kundgrupp skulle det alltså vara en stor fördel om du kunde ”åka med” i LRF:s material och därmed få deras legitimitet mot just lantbrukare. Hur skulle detta då kunna gå till?

Man kan tänka sig följande scenario: 
LRF har sannolikt återkommande medlemsmöten där man informerar om sådant som intresserar en lantbrukare. I övrigt är mötena social samvaro med kaffe och diskussioner. 
Om du har ett seriöst erbjudande till lantbrukarna i en region borde det vara möjligt att få arrangörerna av ett LRF-möte att bjuda in dig för att informera om ditt erbjudande specifikt 
för lantbrukare. Detta skulle innebära att din målgrupp får en inbjudan i ett kuvert med LRFlogo och du får en stor bonus av att ha LRF som arrangör.

Kanske finns just dina målgrupper också i någon förening eller organisation där du kan hitta en liknande möjlighet att få ut ditt budskap på ett sätt som snabbt ökar din trovärdighet.

Fundera på det ett tag! Finns de som du vill nå samlade i någon förening, något nätverk eller liknande?

De flesta i min målgrupp:…………………………..finns samlade i: ……………………

De flesta i min målgrupp:…………………………..finns samlade i: ……………………

De flesta i min målgrupp:…………………………..finns samlade i: ……………………

Jag ska ta reda på det inom en vecka – d.v.s. senast ………………………………..

7. Hur man tar reda på en produkts priselasticitet.

Med begreppet priselasticitet förstås skillnaden mellan en varas eller tjänsts lägsta och högsta pris. Om man utgår från varans/tjänstens lägsta pris och sedan söker efter olika 
”förpackningar” kommer man att hitta en spännvidd i vad kunden är beredd att betala. För ett nystartat företag kan det knappast vara aktuellt att försöka konkurrera med priser mot redan 
etablerade giganter. Det handlar i stället om att nischa in sig och marknadsföra sig på ett smart sätt som ger möjlighet att ta ut ett betydligt högre pris. 
Några exempel: Ta till exempel din elräkning. Du betalar sannolikt runt 1 kr per kilowatttimme (kWh). Och det tycker du är dyrt!? Samtidigt kan du gå till din ICA-affär och 
köpa nya batterier till en bärbar CD-spelare och betala 100 kr per kilowatttimme. Skillnaden är förpackningen och användningsområdet.

På en gård i Sörmland odlar man småskaligt säd som man mal i egen kvarn. Mjölet blir fiberrikt och ger mera smak än det storskaligt producerade. Första året som man odlade 
anordnade man en julmarknad på gården. Man erbjöd besökarna att köpa gårdens egna mjöl i plastpåsar om fem och tio kilo. Första marknadsdagen gick det inget vidare. Entreprenören 
bakom gården fick då idén att förpacka om mjölet till något som mera liknade en presentförpackning. Man fyllde upp två kilo mjöl i en plastpåse, som sedan lades i en tygpåse, som i sin tur försågs 
med en röd sidenrosett. Kilopriset höjde man till det dubbla, och sedan ställde man fram mjölpåsarna i en gammal kärra mitt i gårdsbutiken. Allt mjöl tog slut innan man stängde den 
andra dagen. Man hade hittat vägen att utnyttja kunden betalningsvilja – man drog ut priset så långt elasticiteten tillät!

Nu till din egen affärsidé: Hur kan du ta reda på vilken priselasticitet det finns inom de områden som du tänker göra affärer? Har du tagit reda på vad andra leverantörer inom samma eller intilliggande 
marknadssegment tar för sina varor och tjänster? Hur ser elasticiteten ut? Vem tar mest och vem tar minst betalt? Var tänker du lägga dig prismässigt och hur ska du motivera din prissättning?

Det här är viktiga frågeställningar, som det finns mera kring i kompendiet till steg 6 
Prissättning.

8. Hur man underlättar kundernas köpbeslut.

Ju större och dyrare saker man säljer , desto större tvekan kan man räkna med från kunden. Stora pengar, långsiktiga avtal och annat som känns väldigt låsande, är ofta ett hinder för ett 
snabbt köpbeslut. Om du är intresserad av att sälja dina varor och tjänster är det upp till dig att hitta den magiska knapp som gör att kunden beslutar sig för ett köp. Vad kan det vara som 
skulle sänka ribban för en av dina köpare? Det är ju viktigt för dig i din etableringsfas att du får möjlighet att visa vad du kan! Alltså är det viktigt att du får sälja till dina första kunder! 
Om dessa första kunder tvekar därför att det du säljer är kostsamt, eller långsiktigt måste du funder ut hur du kan sänka ribban genom att erbjuda en möjlighet att pröva dig.

”Litet, snabbt och billigt!”, som du kommer ihåg sen tidigare i programmet.

Vi vet att kunden vill känna sig så fri som möjligt om han/hon är osäker på dig och ditt erbjudande. Därför är detta en svårighet som är särskilt viktigt att övervinna i en 
etableringsfas när man är oerhört beroende av att få sina första kunder och därmed ett kassaflöde in i företaget. Om det du säljer handlar om stora pengar och/eller långsiktiga inlåsningar för kunden måste 
du fundera på hur t.ex. ett ”pröva på”-erbjudande skulle kunna se ut. Vad kan du erbjuda dina första kunder som ett erbjudande där de får möjligheter att pröva dig och dina produkter, samtidigt som de uppfattar priset så attraktivt att de kan fatta snabba beslut om att pröva?

I stället för att sälja in stora och tunga erbjudanden måste man som nyföretagare vara entreprenör också som säljare. Ge de första kunderna möjlighet att testa ditt erbjudande i liten 
skala. Du kan – i stället för att ha ett ovillkorligt men dyrt erbjudande- ge kunden möjlighet att pröva för att sedan – enligt ett ”letter of intent” gå vidare med större leveranser. Ett ”Letter 
of intent” eller en ”avsiktsförklaring” innebär att man som kund förbinder sig att skala upp sin beställning förutsatt att du som leverantör lever upp till vissa villkor.

Hur skulle ett ”Pröva på erbjudande” se ut för ditt företag? Hur kan du få in potentiella kunder i ”tratten” genom att erbjuda ett billigt och enkelt att pröva dina produkter och tjänster?

Min idé är följande: Jag tänkte erbjuda nya kunder möjligheter att pröva mitt 
erbjudande på följande sätt: ………………………………………………………………………………………………. 
………………………………………………………………………………………………. 
………………………………………………………………………………………………. 
………………………………………………………………………………………………. 
………………………………………………………………………………………………. 
……………………………………………………………………………………………….

9. Miljö för Idéutveckling

Utveckling bor hos den som bjuder in den!

Allt omkring oss ändrar sig snabbare ä n någonsin. På gott och ont. Vi kan – om vi vill och tar initiativ – se till att utvecklingen blir på gott. Då krävs det att vi ”bjuder in” den utveckling vi vill ska hända.

Vi är alla olika och i olikheterna ligger möjligheterna i mångfalden av idéer. Beroende på tidigare erfarenheter, kompetenser och lustar ser vi olika på vår 
omgivning och dess möjligheter. Mångfalden är inget problem – den är en stor möjlighet.

The power of diversity!

I framgångsrika regioner, liksom i framgångsrika företag och organisationer bejakas kreativitet och engagemang. I stillastående regioner upplevs dessa 
egenskaper som besvärliga och hotfulla och man reagerar repressivt och hindrande. Ofta är det många som sitter inne med samma kunskap och information samtidigt. Men bara några orkar göra något av den.

Success comes from doing – not knowing!

Alltså: 
Handlingskraft kombinerad med kreativitet och kommunikationsförmåga är en bra utgångspunkt när man ska starta ett nytt företag.

10. Entreprenöriella projekt

Utgångspunkter

Det gröna fältets teknik:

  • utgå inte från det existerande
  • utgå från målbilden
  • utgå från befintliga och framtida behov
  • se stort, brett och långt
  • se helhet, identifiera möjligheter, handla

Entreprenöriellt angreppssätt:

  • utnyttja redan pågående projekt
  • finn strategiska partners
  • använd etablerade nätverk
  • se möjligheter och inte problem
  • tänk otraditionellt
  • jobba snabbt, billigt och enkelt
  • skapa stöd där så är möjligt, i övrigt begränsa motståndet

 

 

Comments are closed