Entreprenöriell pedagogik (Enterprise Education)

Om hur man stimulerar och utvecklar entreprenörskap

Entreprenörskap är ett ord som i ökande grad används i media. Av sammanhangenförhållningssätt stimuleras.

I detta introduktionsavsnitt kommer vi att göra en del definitioner som ansluter till internationell standard (i den mån man kan anse att en sådan finns). Därefter följer en checklista som tar upp tio kännetecken för entreprenöriellt lärande. Slutligen följer lite råd till dig som lärare om hur du kan börja undervisa mera entreprenöriellt.

Definitioner av olika begrepp 

Just nu – i början av det tjugoförsta seklet – pratas det mycket om företagsamhet, entreprenörskap och tillväxt. Dessa områden har inte mötts av något större intresse under ett par, tre decennier men nu blivit desto mer aktuella. Hela den industrialiserade världen, vars välstånd byggt på kommersialiserade innovationer, som givit underlag för storskalig verksamhet, har nu att möta en helt ny global verklighet. För att klara utmaningen krävs människor med kreativitet och handlingskraft och att den förvaltande makten klarar av den omprövning som krävs för att skapa en kultur för utveckling.

Vi lever i en spännande tid! Entreprenörskapets tid!

Det svenska utbildningssystemet har via sina läroplaner skrivit in olika entreprenöriella Kompetenser som strävansmål. I underlaget till framtidens skola (lagrådsremissen 2009) lyfts entreprenörskapet tydligare fram:

Lagrådsremiss sid 34 – 3535 Gymnasieskolan har också en viktig uppgift att ge kunskaper i entreprenörskap, vilket även framgår av den strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet som för närvarande bereds inom Regeringskansliet. 

Ofta sätts likhetstecken mellan anställning och arbete och alltför få överväger ens tanken på att skapa sig en försörjning genom att starta ett eget företag. Entreprenöriella kompetenser ökar individens möjligheter att starta och driva företag. Kompetenser som att se möjligheter, att ta initiativ och att omsätta idéer till handling är även värdefulla för individen och samhället i vidare bemärkelse. Dessa kompetenser efterfrågas dessutom av arbetsgivare. Utbildning i entreprenörskap kan därför bidra till att unga lättare etablerar sig på arbetsmarknaden. Kompetenser som att lära sig att lösa problem, planera sitt arbete och att samarbeta med andra kan också bidra till att unga mer framgångsrikt genomför sina studier. Entreprenörskap ska mot denna bakgrund löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet.

Den nya paradigmen för det tjugoförsta seklet

tar tag i saker och får något gjort. Som kan se möjligheterna i den snabba förändring som sker runt omkring oss. Och som klarar av att göra något av dessa möjligheter. Enskilt eller i samverkan med andra.

Ett viktigt stöd (eller vägvisare) är en tydlig och inspirerande målbild som ger energi i förändringsprocessen. Vi på Lomsjöakademien har ambitionen att medverka till denna förändringsprocess i Sverige. I första hand genom att verka mot skolan, mot lärare och skolledare, mot lärarhögskolor och mot skolpolitiker.

För att förklara vad vi menar har vi gjort nedanstående definitioner:

Entreprenöriell pedagogik – Enterprise Education 

Med entreprenöriell pedagogik menar vi en pedagogik som syftar till att träna människor att omsätta sina kunskaper i handling. Att tillämpa kunskaperna (se figur)

 
 

för att utnyttja en möjlighet, lösa ett problem eller helt enkelt att genomföra ett medvetet och strukturerat projekt eller experiment för att testa en idé, genomföra en plan eller söka ny kunskap.

För att ge en bild över vad vi menar med denna pedagogik har vi valt en mänsklig hand. Fyra av fingrarna får symbolisera teoretiska kunskaper inom olika ämnesområden, medan tummen får symbolisera förmågan att göra något med dessa kunskaper som verktyg. Utan tummen är denna hands ”nyttokapacitet” ganska begränsad. Med  tummen utvecklad är möjligheterna desto större!

Vad samhället har ett skriande behov av är människor med både kvalificerade kunskaper och förmåga att tillämpa dessa i värdeskapande och lärande processer. Den entreprenöriella pedagogiken syftar till att utveckla/förstärka/bevara de förhållningssätt och de förmågor som krävs för att man ska fungera bra i ett samhälle  med Livslångt Lärande som även utgör en god grund för företagsamhet i alla former. Vi har gjort följande definitioner av dessa kompetenser:

ÄmneskompetensPersonlig kompetensSocial kompetensKoordinationskompetens:
  • Färdigheter och kunskaper enligt läroplan.
  • I viktiga delar på insiktsnivå
  • Sjävltillit
  • Initativförmåga
  • Självdiciplin
  • Integritet
  • Förmåga att lära
  • Kommunikationsförmåga
  • Öppenhet
  • Ödmjukhet
  • Prestigefrihet
  • Empati
  • Helhetssyn
  • Sammanhang
  • Överblick
  • Analys
  • Kreativitet
  • Strategier

Definitioner (Internationella) 
Företagsamhet (enterprising) 

att vara företagsam innebär att ha förmåga och vilja att ta initiativ till att driva kreativa aktiviteter för att dra nytta av möjligheter och förändringar. I syfte att förbättra, utveckla och skapa värden som kan vara sociala, personliga, kulturella eller ekonomiska.

Entreprenöriell pedagogik (enterprise education) 

hit räknas varje utbildningsinsats som bidrar till att utveckla elevens förmåga och vilja att ta initiativ till att driva kreativa aktiviteter för att dra nytta av möjligheter och förändringar. I syfte att förbättra, utveckla och skapa värden som kan vara sociala, personliga, kulturella eller ekonomiska.

Kopplingen till kärnämnen 

En företagsam person kommer spontant att använda sina kunskaper i kärnämnen/ skolämnen som verktyg för att initiera och driva kreativa aktiviteter för att dra nytta av möjligheter och förändringar. I syfte att förbättra, utveckla och skapa värden som kan vara sociala, ekologiska, kulturella eller ekonomiska. Kärnämneskunskaper och företagsamhet är två komplementerande och ömsesidigt beroende resurser i all utveckling.

Entreprenören 

är en person mellan möjligheterna och resurserna med förmåga att se lösningar och att genomföra dem. Entreprenören identifierar, skapar och levererar värden som kan vara sociala, personliga, kulturella eller ekonomiska.

Pedagogisk och metodisk grundsyn 

Utgångspunkten för Lomsjöakademiens arbete, baserat på ovanstående definitioner, är att alla människor har en inneboende vilja till utveckling och lärande. Vi menar att alla människor föds med en nyfikenhet på det okända och en lust att uppleva lärandets triumfer. För att tillvarata och utveckla denna skapandets lust och förmåga måste pedagogik och metodik anpassas och utvecklas i riktning mot: 

motivationsdrivet lärande, reflektion, lärande experiment, arbetssätt som bidrar till personlig utveckling och social kompetens, perspektiv från helhet till delar och tillbaka till helhet. 

Det är av största vikt att eleverna upplever autenticitet i det faktamaterial som skolarbetet bygger på. Detta uppnås genom att det omgivande samhället betraktas som en kunskapsbas varifrån fakta hämtas in och behandlas i skolans lärprocesser. Resultatet blir i större utsträckning produktion av ny kunskap i stället för reproduktion av gammal. 

Kunskaper som utvecklas i processform kan sedan nyttiggöras, återföras och vidareförädlas i en dialog med det samhälle ursprungsmaterialet hämtats ifrån. Det är också viktigt att materialet i lärprocessen äger relevans för den studerande vilket det gör om man utgår från dennes tidigare erfarenheter och bygger vidare på dessa.

Med dessa utgångspunkter vill Lomsjöakademien medverka till att utveckla praktiskt tillämpbar pedagogik och metodik som verktyg för lärarna på alla nivåer. Vi anser inte att entreprenörskap, personlig utveckling, social träning och kreativitet är något som ska behandlas som särskilda ämnen på särskilda tider, utan integreras som en del av lärandet i alla former av undervisning.

 
 

Entreprenöriell pedagogik 
Enterprise Education

Entreprenöriell pedagogik syftar till att utveckla sådana entreprenöriella förhållningssätt och förmågor som företagsamhet, analysförmåga, kreativitet, handlingskraft, förmåga att ta ansvar o.s.v. 

Detta stämmer väl med de strävansmål som anges i de svenska läroplanerna både för grundskola och gymnasium. 

De förmågor som detta lärande är ägnat att utveckla stämmer också väl med de behov som arbetslivet har i sina nya organisationsformer med arbetslag, projektarbete o.s.v. Det är också förmågorr som är nödvändiga att utveckla  för olika former av eget företagande och andra självständiga arbetsuppgifter. Av nedanstående figur framgår de olika nivåer som man grovt kan indela detta lärande i.

I sin lägsta form handlar det om att den studerande får ta ett större ansvar för sitt eget lärande, arbeta mera målstyrt, sätta egna mål, ansvara för sin egen måluppfyllelse, presentera resultat o.s.v.

På mellannivån handlar det om målstyrt projektarbete med tillgång till handledning. Arbetsuppgifternas komplexitet och omfattning ökar och träningen att göra presentationer blir mera frekvent.

På den tredje nivån handlar det om stora, komplexa och långsiktiga projekt med mera eget ansvar. Det kan handla om att ta fram en ny produkt, göra en större studie med omfattande researcharbete, eller att starta ett eget företag. UF – Ung Företagsamhet och Företagargymnasiet är exempel på modeller i denna högsta nivå.

En generell beskrivning av den entreprenöriella pedagogiken kan härledas ur nedanstående figur som handlar om medvetenhetsnivåer. Till området omedveten kunnighet räknar vi 

intuition. Man kan säga att entreprenöriell pedagogik alltid handlar om ett medvetet och motivations

drivet lärande. Den studerande startar utifrån en kännedom om helheten, syftet o.s.v. vilket är själva grundvalen för ett utvecklande lärande.

Skall man göra ytterligare definitioner kan man göra det enligt nedan. Vi har här tagit fram tio olika kännetecken på den entreprenöriella pedagogiken, som givetvis går i varandra, men ändå kan utgöra en slags checklista på en viss utbildning eller modell för lärande.

För dig som är lärare: kolla upp hur din undervisning stämmer med checklistans tio punkter!

Entreprenöriell pedagogik – kännetecken 
Entrepröriellt lärande – Enterprise Education

1. Intentionellt, d.v.s. den lärande vet vad syftet, intentionen, är med det man jobbar med

2. Autentiskt, d.v.s. att uppgiften är angelägen, relevant och kopplad till en verklighet och egna, tidigare erfarenheter

3. Fullständigt lärandet , d.v.s. eleven når en insiktsnivå insatt i ett  helhetsperspektiv

4. Dynamiskt lärande, d.v.s ett lärande som leder fram till ny kunskap och  inte enbart reproducerar befintlig kunskap 

5. Närsamhället fungerar som en resurs för faktainhämtning och som en mottagare av ny kunskap

6. ”Trial and succes” betonas f.a. initialt då upplevelsen av lärandets framgång och lust är viktigast

7. Reflektion används strukturerat som en förstärkning av lärupplevelsen, av  känslan att ”vara på väg” samt som en förstärkning av den egna strategin för lärande. Vad har vi lärt oss? Vilka slutsatser drar vi? Hur gå vidare?

8. Temainriktning, där alla ämnen tillämpas i fallstudier, projekt och skapande processer där helheten är tydlig

9. Metakognitivt, d.v.s. att eleverna görs uppmärksamma på sina olika lärstilar för att ge bra förutsättningar för individualisering

10. Möjlighetsbaserat lärande, d.v.s. eleverna tränas i att identifiera möjligheterna i den ständiga samhällsförändringen (lokalt & globalt) och att göra något av dessa möjligheter

 
 

1. Intentionellt lärande

Att läsa in material som man inte förstår syftet med är svårt att motivera någon till. Ju oklarare ett stoff har samband med det övergripande syftet med ett lärande, desto svårare är det att få någon energi i studierna. Det leder till att man rent mekaniskt lär sig en text inför en tenta för att sedan omedelbart glömma bort den. Man använder det s.k. hovmästarminnet – det minne som gör att en hovmästare minns exakt vad alla i ett sällskap ätit och druckit tills de betalat notan. Därefter minns han knappast att han sett någon i sällskapet tidigare. Det är detta flyktiga minne man använder vid oengagerade studier där intentionen med lärandet är osynligt eller otydligt. I ett intentionellt lärande är intentionen, d.v.s. avsikten med lärandet och dess sammanhang med helheten i studierna klar och tydlig och därmed engagerande. I de processer för entreprenöriellt lärande som vi sysslar med är intentionen med 

varje delmoment tydligt kommunicerad.

2. Autentiskt lärande 

Det är svårt att engagera sig i studier av material som känns helt främmande, förlegade eller overkliga. Motivationen är betydligt högre om man har autentiska utgångspunkter för sitt lärande. Att t.ex. ge sig ut i den omgivande verkligheten och hämta in ett verkligt problem att lösa eller en verklig möjlighet att undersöka och försöka göra något av. 

I allas våra verkligheter finns mängder med intressanta saker att bygga ett lärande kring. Det är inte svårt att hitta saker som man känner ett verkligt intresse för och som också andra vill veta mera om. Autentiskt lärande gör man lämpligen som ett tematiskt projekt. 

För vuxna studerande är det givetvis oerhört stimulerande att dels känna igen sig i de uppgifter man tar in i lärandet, dels att få känna styrkan i att redan ha kunskaper som är värdefulla för uppgiften. För en utbildare är det normalt inga problem med att hitta uppgifter som bygger på de studerandes vardagstillvaro i jobb eller fritid. 

Här kan man hitta mängder med autentiska företeelser att utforska och lära sig mera om.

3. Fullständigt lärande

När ett lärostoff saknar förmågan att engagera de studerande och när skolsystemet, genom sitt sätt att mäta kunskaper, signalerar att man bara eftersträvar ytliga minneskunskaper så anpassar man sig till detta. Det innebär att man utvecklar förmågan att ta till sig ytliga och lättflyktiga kunskaper för att tillfredställa kraven i tentor och skrivningar.

Om vi i stället har vår utgångspunkt i det faktiska förhållandet att vi lever i ett Kunskapssamhälle och att detta kräver Livslångt Lärande, så måste vi skapa förutsättningar för det vi kallar fullständigt lärande. Detta innebär att vi förstått ett lärostoff, en princip, ett sammanhang så väl att vi senare i livet kan plocka fram det när det behövs. Det betyder att vi fått ett fullständigt lärande, kommit till insikt i stället för till ett ytligt och flyktigt minne.

4. Dynamiskt lärande

Det mesta lärandet i skolan handlar om reproduktivt lärande, d.v.s. att eleven lär sig saker som någon annan redan kan. Det kan komma från en lärare, från en bok eller annan källa. Mycket av skolans verksamhet bygger, helt naturligt, på att redan existerande kunskaper ska överföras till ”nya huvuden”. Alla kända naturlagar, språkliga regler, matematiska principer o.s.v. finns ju redan dokumenterade och förklarade i olika media och de är av typen statisk kunskap.

Dock innebär Kunskapssamhället och de arbeten som tillskapas inom kunskapsbaserade verksamheter, tjänster och service, samt alla företag där man jobbar i projektform och ofta nära sina kunder, ett krav på att man ska kunna utveckla ny kunskap. Denna nya kunskap syftar till att skapa något nytt som man saknar, vidareutveckla och anpassa befintliga lösningar o.s.v.

Detta lärande som leder till ny kunskap kallar vi här för Dynamiskt lärande. Det är därför viktigt att eleverna i den svenska skolan får träna sig i att söka information,sammanställa data, analysera data, sammanfatta, dra slutsatser och på olika sätt presentera resultat.

5. Närsamhället

som leverantör av data och mottagare av kunskap Det samhälle som skolan är en del av är en rik källa att ösa ur när man vill hitta intressanta områden för autentiskt och utvecklande lärande. Alla orter har sin historia, sina företag och organisationer, sina intressanta människor och sin potentiella framtid.

I närsamhället finns också ett ständigt behov av ny kunskap både om det som är nära och det som är långt borta.

En liten grupp företagsamma elever från skolan, med stöd från kloka vuxna, kan göra ganska omfattande insatser för ortens företag och organisationer. Detta ger möjlighet för eleverna att träna sig i att hitta fakta, att ta reda på vad folk tycker, att sätta mål och följa upp, att samverka med andra, att sammanställa och presentera resultat på ett bra sätt o.s.v. I närsamhället finns historien, sammanhangen, nätverken och givetvis – elevernas framtid efter skolan

6. Trial and success (error) 

Att lära sig av sina misstag är viktigt – att lära av sina framgångar är minst lika viktigt. Historiskt sett har man i lärarutbildningarna talat om ”trial and error” med vilket man avser lärande från misstag. Detta bygger på en ganska mekanisk syn på lärande där man får smäll på fingrarna om man gör fel.

I den entreprenöriella pedagogiken säger man att det givetvis är viktigt att man lär sig av sina misstag genom reflektion, analys och slutsatser. Allt i syfte att man nästa gång ska göra mindre misstag nästa gång eller helst göra allt rätt från början.

I den entreprenöriella pedagogiken säger man att det är ännu viktigare att skapa förutsättningar för ett framgångsrikt lärande, där man lär sig av sina framgångarÄven här är det reflektion, analys och slutsatser som leder till lärande.

7. Reflektion 

Att reflektera innebär att man ser tillbaka på något man gjort och funderar över vad som gått bra, vad som gått dåligt och vilka slutsatser man kan dra av detta. Det är viktigt att lägga in tillfällen för en strukturerad reflektion i allt lärande som syftar till personlig utveckling. 

Genom att gå igenom de erfarenheter man gjort i ett projekt kan man skaffa sig en generell kunskap att ta med in i nästa. Det kan gälla metoder, sätt att samla data, analysdelen, sättet att välja ut stickprov, sätten att intervjua människor, sättet att presentera material o.s.v.

Ett strukturerat sätt att jobba med reflektion kan vara en del av en elevportfolio,som även kan omfatta målsättning, förväntningar , förförståelse o.s.v.

8. Temainriktning

Verkligheten är tematiskt till sin karaktär. Den uppdelning i skolämnen som man gjort historiskt har den fördelen att man kan dela in både vetenskapliga kunskapsområden och samhällsutvecklingen i olika delar. Men t.ex. ett tekniskt problem omfattar ofta både fysik, kemi och matte. Normalt är att det dessutom ingår i ett sammanhang med regler och lagar och i många fall dessutom får en rad konsekvenser som måste inkluderas i lösningen. 

Samhällsutvecklingen måste på samma sätt ses som ett flöde i tiden där en mängd faktorer på ett komplicerat sätt samverkar. Teknisk utveckling, religion, politik och värderingar, nationella och internationella sammanhang, allt samverkar och leder till den samhällsutveckling som så småningom skrivs som historia. 

Det är viktigt att eleverna tränas att jobba tematiskt och att få ett holistiskt perspektiv på det man gör, som motvikt till den ibland väldigt avsnävade och i värsta fall snuttifierade ämnesuppdelningen.

För en skola finns många intressanta tematiska projekt att göra när det gäller den lokala historien och framtiden.

9. Metakognitivt lärande

Sättet att lära sig är mycket individuellt och varierat. Skolan har dock historiskt inriktat sig mot den lärstil som innebär att man sitter stilla, i en tyst och väl upplyst lokal, där en person förmedlar sina kunskaper till de övriga. Denna ensidighet beror dels på okunnighet, dels på att detta varit praktiskt och enkelt. 

En nackdel har givetvis varit att en ganska stor del av eleverna inte lärt sig speciellt mycket och dessutom fått uppfattningen att de varit dumma eller i varje fall lågpresterande.

Med det metakognitiva lärande gör man i ett första steg den studerande uppmärksam på sin egen lärstil, d.v.s. hur han/hon själv bäst tar in ny kunskap.

Därefter erbjuder skolan varianter på lärande som så långt möjligt tar hänsyn till de individuella olikheterna. Entreprenöriellt lärande är ”learning by doing”.

10. Möjlighetsbaserat lärande

Problembaserat lärande, PBL, är en gren av den etreprenöriella pedagogiken, som utvecklades inom den medicinska utbildningen, där fallstudier utgjorde en naturlig utgångspunkt. 

Vi väljer här att i stället använda begreppet möjlighetsbaserat lärande, Opportunity Based Learning, OBL, för att betona att det är just olika möjligheter som utgör basen för lärandet. 

I det möjlighetsbaserade lärandet fokuserar man på de möjligheter som finns omkring oss och som ständigt uppstår. Eleverna tränas att i projektform identifiera en möjlighet – att se det som icke är men skulle kunna vara – och att sedan pröva om, hur och med vilket resultat möjligheten skulle kunna förverkligas. 

Det möjlighetsbaserade lärandet är således en entreprenöriell metod med en kombination av kreativitet och handlingskraft.

Till dig som lärare 

Nu har vi gått igenom principerna för entreprenöriellt lärande och du har gjort dig en bild av vad det handlar om. Det är inget hokus pokus utan ganska enkelt att förstå. Allt går ut på att göra lärandet så levande och realistiskt som möjligt. Det optimala är att jobba med verkliga, skarpa projekt. Det är först då som den studerande mobiliserar alla sina resurser när uppgiften är engagerande och innehåller ett rimligt mått av utmaning.

För din egen del handlar det nu om att implementera denna pedagogik i din egen undervisning.

Vilket kanske till en början verkar jobbigt? Våra erfarenheter säger dock att det är väl använd tid att börja tillämpa dessa principer då man snart kan ”ta hem en vinst” i mera självgående och högre motiverade elever. Man får också en fördröjd ”bonus” då eleverna har en fördel i både fortsatta studier och kommande jobb.

Implementering av entreprenöriellt lärande 

Jag vill pröva entreprenöriell pedagogik som ett pilotfall enligt nedanstående:

ÄMNESOMRÅDE:

AVSNITT:

SYFTE Vad vi vill pröva nytt – av de tio faktorerna enligt checklistan vill vi få in följande i försöket?:

MÅLBILD Så här der det ut när vi firar att vi lyckats – det här är annorlunda än idag – det här är de uppenbara vinsterna för eleverna/de studerande:

METOD/ PROCESS Så här har vi tänkt göra- de här verktygen/metoderna tänker vi använda:

HANDLINGS- & TIDSPLAN Så här ser de viktigaste stegen ut:


Comments are closed