Sex ledarkompetenser

Bakgrund

Var hittar man de mest engagerade människorna? Var jobbar man målinriktat utan att få betalt? Jo inom den frivilliga sektorn som Greenpeace, Läkare utan gränser men också Scoutföreningen, fotbollslaget o.s.v. Här måste finnas mycket att lära för den som vill få engagerade medarbetare och bra team. Tommy Jansson fick 2004-05 möjlighet att jobba med detta intressanta område i ett uppdrag åt de samlade frivilligorganisationerna i Stockholm. 
Här presenteras resultaten i form av de sex ledaregenskaperna som ansågs ha störst betydelse. Som komplement finns sedan för den intresserade en självskattning att gå vidare med.

Klokskap är en lite provokativ rubrik, samtidigt som de flesta nog förstår vad den står för. En människa blir inte automatiskt klok med åren. Klokskap har sin grund i reflektion och mognad. Den som har en god självbild, har tänkt igenom sin livsfilosofi och tagit ställning för en organisation där man tar ledaransvar, är en i bästa mening vuxen och mogen människa.
I den goda självbilden, som är väl förankrad i individen, ligger grunden för att man ska kunna vara prestigefri i sin ledarroll. Man inbjuder till delaktighet och känner inget hot i att andra i gruppen tar på sig ansvar för vissa uppgifter. Man är något av ”spelande tränare” som inte ständigt behöver en egen bekräftelse. Man har utvecklat klokskap!

En väsentlig del av ledarrollen i en föreningsverksamhet handlar om att få den grupp man leder att fungera och utvecklas. Det kräver att man som ledare både kan se de enskilda individerna och ge dem den uppmärksamhet de behöver, samtidigt som man ser till att lagarbetet fungerar. Denna del av ledarrollen kräver en hög social kompetens. Man måste kunna se och tolka tecken i gruppen, som kan kräva ett ingripande eller ett initiativ från ledaren. En viktig del i detta sammanhang är att arbeta med målbilder för verksamheten, som hela gruppen kan samlas bakom. Ett gemensamt mål för verksamheten som helhet, eller för ett visst projekt. Där alla i gruppen erbjuds möjlighet att vara delaktig med sina, individuella resurser. Den goda ledaren ser till att ingen hamnar utanför gruppen.

En ledare är i mångt och mycket en kommunikatör. Ledaren skall informera, lyssna och hålla sig själv och gruppen informerad. I lyssnandet – som är en mycket väsentlig del av kommunikationen – ingår att fånga upp idéer, synpunkter och utvecklande kritik. Individen som har idéer och förslag måste känna att han/hon får den uppmärksamhet som är rimligt att begära. I sin roll som kommunikatör ser ledaren till att skapa förutsättningar för gruppens och dess medlemmars fortsatta engagemang i verksamheten.

Som ledare för en grupp ungdomar har man ett ansvar för hur man uppträder. Gruppen ser upp till sin ledare och vill gärna efterlikna honom/henne. Det ledaren gör blir lätt norm och kopieras av gruppens medlemmar. Det gamla talesättet om att ungdomar gör som föräldrarna gör, inte som de säger, gäller även ledare. 
Det är därför ett stort ansvar att vara förebild när man har en ledarroll. Det goda föredömet har en mycket stark, normerande effekt på unga människor. 
Samtidigt är ledaren en stor inspirationskälla och kan entusiasmera och uppmuntra unga människor att växa och utvecklas.

Med stark och modig menar vi då inte i första hand fysiskt stark. Inte heller menar vi modig i betydelsen utsätta sig för överdrivna och omotiverade faror. Med stark och modig avser vi i första hand mental styrka och mod. Att t.ex. kunna erkänna att man haft fel. Som ledare är det viktigt att man kan hantera motgångar och nederlag på ett moget sätt.
Man måste våga hantera konflikter som då och då dyker upp i en grupp. Den gode ledaren vågar ta upp konflikter och motsättningar för att fullt synligt hantera dem och medverka till en för alla acceptabel lösning.
Att vara stark och modig betyder i detta sammanhang att ha stor integritet och mycket civilkurage.

Humor är en god egenskap för en ungdomsledare. Genom att kunna skratta åt sig själv kan man avdramatisera uppgifter som kan verka svåra. Den gode ledaren har självironi och har en distans till sig själv. Han/hon tar sig själv mindre allvarligt än föreningens verksamhet . Ett skratt är alltid läkande när det sker på goda grunder. Det elaka och nervärderande skrattet åt någon som misslyckats med en uppgift har rakt motsatt effekt. Det leder till förödmjukelse för den utsatte och stör hela gruppens sammanhållning. I gruppen med den gode ledaren skrattar man ofta och på goda grunder. Med sin humor och sitt goda humör skapar ledaren en bra förutsättning för andan i gruppen.

När du läst igenom den här korta beskrivningen av de sex viktigaste ledarkompetenserna kan du testa dig själv genom att dra ut vår självskattning som finns på hemsidan.

Comments are closed